Skip to content

Vår första tid i Sverige, minne 9

vi-minns-svart-vit

Mitt dagis

Jag minns när jag började på dagis i Bureå något halvt år efter att vi kom till Sverige. Jag var fem år gammal och hade då en tre års erfarenhet från mitt första dagis i Moskva. Det var som en militär bas för barn. Vi åt lunch, satt var på sin potta, tog på oss pyjamas och fick sova i var sin säng. Vi gjorde det SAMTIDIGT oavsett om vi ville eller inte. Jag minns att jag låtsades sova när vår fröken gick runt och kollade.

Mitt minne fylldes därefter med en hel del fina bilder när jag började på dagis i Bureå. Jag pekade på saker eftersom jag inte kunde ett enda ord på svenska. Vi var bara 15 barn och fem fröknar på hela dagiset! Vilken lyx och vilka tider. Min älskade fröken hette Margareta. Gunilla lagade mat till oss varje dag. Jag minns att min mamma eller pappa följde med mig och stannade kvar en stund på dagis under första veckan. De behövde inte stanna länge för att jag stortrivdes på mitt nya dagis från första dagen.

Mina föräldrar berättade för mig att de blev chockade och stressade när de lämnade mig på dagiset i Moskva. Jag var drygt ett år gammal och fröken Elena Ivanovna tog emot mig och skickade ut mina föräldrar som blev ledsna och fick dåligt samvete. Hemskt. Här i Sverige har barnen ett par veckors inskolning tills de känner sig trygga.

Jag kommer ihåg hur jag sprang, cyklade eller åkte spark till mitt dagis i Bureå och var glad på vägen dit. Varenda morgon. På tal om spark, jag tyckte väldigt mycket om att åka spark på plogade vägar. I Moskva däremot, satt jag på trottoaren och sa att jag var trött och inte ville gå till dagis. Varenda morgon. Vilken enorm skillnad i hur man ser på barn!

Det bästa på mitt dagis i Bureå var mina bästisar som hette Josefine och Viktoria. Det sämsta var när vi åt surströmming och blodpudding.

Nora

2 Kommentarer

  1. Monica Bergström den 2019-08-13 kl 20:53

    Så fina minnen från dagis i Bureå! Men surströmming på dagis, det var lite konstigt!

    • Sahar Almashta den 2019-08-14 kl 05:59

      Ja Nora har fina minnen från dagiset! Hon berättade förra veckan att gon grät när de fick blodpudding och surströmming, så det stämmer:-)
      Tack att du läser fina Monica❤️
      Sahar

Lämna en kommentar





Scroll To Top