Vår första tid i Sverige, minne 14

”Falskt lördagsgodis”

Jag minns en händelse som är förknippad till lördagsgodis. Vi bodde några år i kära byn Bureå som ligger 19 km utanför Skellefteå. Vår granne, äldre pensionären Knut knackade någon gång på dörren och frågade om jag ville följa med till byns bensinmack för att köpa lördagsgodis, vilket vi gjorde. Jag minns min stora besvikelse när jag kom hem och öppnade påsen med en stor text på bägge sidor ”Lördagsgodis”. Jag fann inget godis alls. Där fanns bara en lott. Det var första och sista gång jag köpte den här sorten av lördagsgodis. Det var dyrt och hade inte ens en doft av godis. Jag sa till mig själv: ”de kunde åtminstone trösta kunderna med en liten bit godis”. Nej, det blev ingen tröst, varken med en godisbit eller någon vinst på lotten. Då fattade jag ett beslut: ”hejdå lördagsgodis”.

Jag tänker nu när jag skriver detta minne när det har gått cirka 30 år, vilket vilseledande eller snarare lockande namn hade man valt till den sorten av lotteri! Tänk om man skickade sitt barn till bensinmacken för att köpa vanligt lördagsgodis. Det skulle ha blivit gråt och skrik när barnet ha kommit hem och öppnat påsen.

Undrar om det finns än idag!?

 

Sahar